Press

”Torsåker är inte Kentucky, hur mycket det än regnar, och hur blå än bergen ter sig i skymningen. Men visst finns det ett slags samstämmighet mellan landskapet och bluegrassmusikens harmonik, mellan det lantliga och det där uttrycket som hela tiden står och väger mellan sentimentalitet och uppsluppenhet.

Ett slags medryckande melankoli.

Det är ju så det känns att köra genom Torsåker mitt i natten.”

Po Tidholm, DN

”Fredagskvällen såg årets upplaga av Torsåkers bluegrassfestival smyga i gång med Downhill Bluegrass Band.

Det var detta svenska gäng som gav Michael Banko blodad tand då han hörde dem på en tysk festival kallad Greven utanför Osnabruck. Denne supertrevlige man hörde talas om vår festival och tog därför tåget från Wertzburg till Torsåker för tre år sedan.
Resan tog 20 timmar men det var värt varenda minut, tyckte Michael. Därför hade han och sambon Christina Bähne nu återvänt till Norra Europas bästa bluegrass-näste, denna gång i en illgrön Mercedesbuss av äldre modell.

Det känns som att många besökare i Torsåker känner samma lidelse för musiken som Michael och Christina uttrycker med sina vallfärder.

Några andra diggare var falubröderna Peter och Patrik Sundvik. De var volontärer för andra året i rad och ser fram emot buskspelet som kommer att blomma ut på lördagskvällen.

På parkeringen invid Tors loge kändes det som att komma in i en amerikansk småstad med yankeeflaggor, rejält tilltagna husvagnar och en helskön utställning med patinerade traktorer som luktade diesel. Här sitter entusiaster från snart sagt hela landet.

Det finns andra liknande festivaler i Ätran och Gränna men vad jag förstår av snacket mellan husvagnarna så betraktas Torsåkers festival som den största och bästa i sitt slag. Kanske alla borde tacka Torsåkersborna Leif Sunnebrandt och Lars Blom som på 70-talet bildade Bluegrass Swedes och under några år både gjorde skivor och medverkade i tv. Nu är denna festival den största i sitt slag i Sverige och nästa år kan man fira 30 år.

Jag vill rekommendera alla som gillar äkthet, familjär känsla och verkligt genuin musik som ursprungligen kom från de gruvtäta områdena i Blue Ridge Mountains, Appalacherna, USA att hälsa på i Torsåkers motsvarighet denna helg.

De blånande bergen och halmgula åkrarna är extra bonusar så: Go West, alla Gävlebor.”

Per – Agne Eklund   Arbetarbladet

”På eftermiddagarna får bergen runt Torsåker samma blåaktiga färg som Blue Ridge Mountains i Appalacherna. Liksom trakterna i USA där bluegrassen föddes har också bruken och gruvindustrin varit dominerande näringar.

Om det beror på det är svårt att säga. Klart är i alla fall att bluegrassen frodas i Torsåker utanför Gävle. Jonas Kjellgren som spelar mandolin och sjunger i bandet Downhill som spelar på Torsåker Blugrassfestival i dag har varit på de flesta sedan starten för 25 år sedan.”

Gefle Dagblad

”Några kortare skurar lyste solen i Torsåker till ära för den 25-årsjubilerande Bluegrassfestivalen. Hit hade musikintresserade från Sveriges alla hörn samlats för picknick och folkfest i gröngräset”

Arbetarbladet

”Det som slår mig med Torsåker Bluegrassfestival är att stämningen är så skön. Det ligger en ”gör-vad-du-vill-bara-det-svänger-stämning” i luften och människor mellan sju och sjuttio har en bra kväll.”

Gefle Dagblad

”Och för ett litet ögonblick tror jag faktiskt att jag befinner mig i Kentucky. För samtidigt som Weeds gör bluegrasstandarden Julianne rullar ett godståg förbi i fonden ner mot Torsåkers station och i synfältet vajar en amerikansk flagga på en husvagn.”

Anders Sundin, SvD

Lämna ett svar

Din e-postadress kommer inte publiceras. Obligatoriska fält är märkta *